Micheles Kindh läser Stefan Hammarén

Stefan Hammarén – Flickan fr. spikregnet

h:ströms förlag 2014

flickan-fr-spikregnet

Stefan Hammarén har skapat en helt egen stil med sina formexperiment och ja, man se hans romaner som ett enda konceptuellt försök till en total förnyelse av hur romanens estetiska ideal kan omformas till något alldeles nytt skrivsätt och formspråk. En sann avantgardist som vågar ge oss en nyare utmaning att utforska språket och litteraturen än gamla sega lösningar från förr.

Jag vågar till och med påstå att Stefan Hammarén går mycket längre än vad till och med Elmer Diktonius, Gunnar Björling, Edith Södergran eller Hagar Olsson någonsin gjord med sina respektive verk. Stefan Hammarén fångade in självaste språket essens och gör något nytt och väldigt konstruktivt på ett annorlunda sätt. En romankonst som inte förnyas dör långsamt sotdöden.

Men tack vare Stefan Hammar så stagnerar inte språkets levande materia utan tar sig nya former hela tiden.

Dessutom förflyttar sin författaren Stefan Hammarén sig framåt och finner ännu ett nytt sätt att skriva en berättelse – nu i den gamla fina brevromanens stil vilket gör den så svindlande vacker på sitt eget sätt. En kärleksförklaring till själva kärleken och den mottagare av brevet får en passionerad brevskrivare att lystra lite extra på.

För det första är det Stefan Hammaréns bästa bok, om jag får tillägga ett sådant omdöme, för att här finns en koncentration av helgjuten text som verkligen tar bokstavligen andan ur mig. För det andra så lever texten verkligen i boken – den är organisk och vacker på en och samma gång. Jag faller handlöst in i textens landskap.

Skönheten i nya boken är slående och det blir extra lyxigt då lyxpoeten denna gång överstiger sin egen bana i rymden och skriver lysande om kärlek och lysande om sorg. Allting finns inrymd inom bokens sidor. Boken lyfter och stiger högre upp emot stjärnornas egen sfär. En stark lysande stjärna till bok.

Jag läser och närläser texten och den förblir levande, svajande och vibrerande i sin kärleksförklaring till kvinnan och livet. Det är som att läsa en självbiografisk textuell sanning om en skribents leverne.

Detta är min bok för i år och den avslöjar lite av livets hemligheter men det finns flera andra dörrar att öppna för just kunna ta del av författarens intentioner och för att förstå romanens bärande kärlekstema. Det är en passionerad brinnande roman. Boken är också för att vigda bokens yta också en röst som gråter tyst för att vid kärleken finns också smärtans sår där man i sorgen över att förlora det man så gärna vill också öppnar upp för ett mirakel till humanistisk upplevelse. Detta är den bok jag tror jag behövde för att leva lite bättre och intellektuellt ta in romanens tonläge – ett rop i öknen efter kärlek och när den kommer en till mötes, inte som en hägring utan som en realitet. Då blåser vinden mildare och färgen röd får mig att leva upp igen.

 

 

http://anatematiskpress.blogspot.se/2011/10/stefan-hammaren-411.html

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.