Uriah Heep : Outsider

unnamed

De senaste två albumen innan detta album, Wake the Sleeper och Into the Wild var riktigt bra och det var med högt ställda förväntningar jag lade in cd:n i cd-spelaren. Omslaget ser inbjudande ut med en layout som påminner om äldre alster.
Öppningslåten ”Speed of Sound” öppnar härligt med Phil Lanzon bakom Hammondorgeln. Efter den öppningen blir nog resten av lyssningen ett sant nöje, snabba verser och en rapp refräng som sätter sig på trumhinnan. I ”One minute” drar man ner tempot betänkligt i introt, men sedan drar det igång i halvsnabbt tempo. Skivan rullar på och vi bjuds på elva melodiösa lättlyssnade låtar som sätter sig på trumhinnan, det är jämn kvalitet på låtarna och ingen låt sticker ut som på de två föregående skivorna. Efter ett par lyssningar har den där känslan av ett riktigt bra album försvunnit. Skivan växer inte ett dugg som Uriah Heep´s album brukar göra. Luften pyser ut, men albumet hade kunnat uppfattas ännu blekare. Tack vare att Box, Lanzon och Shaw är så samspelta arbetar de upp betyget ett snäpp. Uriah Heep har aldrig släppt ett album som varit dåligt, utan man har hela tiden haft en hög lägstanivå.
Starkast intryck gjorde öppningsspåret Speed of Sound.
Skivan får € € €

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.