Blaskan goes soul

Blaskans chefredaktör lät Blaskan förra året gå i discomusikens danspår och då handlade det om musik jag älskade och som kom ut framförallt på 80-talet. På samma sätt blir det nu mest 80-talsosulmusik med skivor och artister som jag än idag kan lyssna på.

Soul betyder själ på engelska vilket är en träffande epitet åt musikformen jag älskar så mycket. För det finns en speciell värme i soulmusiken som gör att den både ligger till grunden för ett mera svängande dansant form vi valt att kalla för ”disco” och en mera själslig mera skimrande mjuk grund för musiken. Soulen kan också ha en taggigare tuffare attityd som behandlar ämnen som kärlek, sorg, skillsmässa och sexuellare kraft. Ta amerikanska södern som ett bra exempel där staxsoulen var hårdare i terxterna stundtals medan mOtown låg på ett plan med gläödje och mera kärleksfullare lekfullare uttryck. Ja funken kom från soulen och lade till mera rytmik och svängrum i musiken medan Phillysoulen hade en långsammare skönare och mjukare handlag. Ja så kan jag gå på om soulmusiken men härvidlag så låter vi en rad med favoritlåtar sväva här för sig själva.
Chic får inleda det hela:

Nu blir det svävande kärleksballad:

Ännu mera kärlekssjälslig soul med himlens kör bakom oss.

Dansgolvet beder ut sig.

Hm ljuvlig musik

George Benson fortsatte att ge mig guldkorn

Snygg och vacker soul från sammetsrösten Smokey Robinson. En pärla från hans skiva som kom ut 1981

Sjuttiotalets mest skimrande ögonblick:

Lite suverän discosoul här

Varm sommarsoul från 1981:

Marvin Gaye fungerar alltid

Nu kommer det en vit sångare som gjorde honungslen västkustrock med soul i botten.

Phillysoul när den är som bäst:

Så sista låten med en klassisk soul/discogrupp:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *