Micheles Kindh läser Crister Enander

Crister Enander – I Motstånd växer tanken
Från Klara Johansson till Simone de Beauvoir
Heidruns 2015
4301

Crister Enander har skrivit en utsökt bok som närmar sig essän där Crister Enander likt den store Michel de Montaigne, skriver oerhört skarpt politiskt och starkt personligt om de författare som i detta fall är kvinnliga författare, som har varit skarpsinninga i sin obevekliga kritik av samhället och civlisationen.
Jag upptäcker till min glädje att Crister Enander också haft den upplevelse av att kvinnor på olika sätt har lärt honom som människa mest om livet och dess olika sidor. Det är precis som rister Enander skriver i boken att kvinnorna som format mycket av det man influenserads av men också fått även mig att förstå kvinnornas villkor, erfarenheter och framförallt att det finns andra synvinklar bortom männens prestige, fejkade tilltro på sin egen storhet och tro sig ha rätten att styra världen efter sina egna principer i egenskap som man med makt.

Crister Enander skriver också i sin bok bland det bästa jag läst om kärleken och den starka fria gemenskap med en kvinna som bygger på äkta djupsinnig respekt för varandra som jämlika människor som valt att leva med varandra och ger och får kärlek för att man vill deltaga i varandras liv.

Det hela hänger ihop med Crister Enanders starka tilltro på sanning, ärlighet och intellektuell redbarhet.

Det är underbart att upptäcka att vi har nästan haft samma intellektuella nyfikenhet på författare som ger oss livet och kunskapen om hur litteratur kan ge dupare insikter.

Naturligtvis har vi skilda erfarenheter av dessa författare men det glädjer mig ändå att Crister Enander skriver på det sätt som berör mig och får min läsning att vilja utöka kunskaperna kring de författare som Crister Enander passionerad och med livet som insats verkligen, verkligen på djupet med hela hjärtat skriver så att den når mig på fullaste allvar.

Plötsligt vill jag återigen uppleva KLara Johansson, Simone de Beauvoir, Joyce Carol Oates, Sonja Åkesson, Marie Hermansson Bodil Malmsten, Virginia Wolf, Sun Axelsson och Alma Söderhjelm. I mina egna urval av författare så skulle jag utan tvekan fördjupa mig vidare i Karin Boye, Hagar Olsson, Marie Wine, Edith Södergran, Stina Aronsson och Mare Kandre.

Nåväl en uppräckning är nog överflödig i detta fall ändå, det relevanta är att boken är så stark så att jag känner smärtan, kärleken, kraften och den polariseringen när litteraturen transformeras till att förbli lika levande som bokens författare Crister Enander försöker få mig som läsare att känna, uppleva och växa , mogna tillsammans med de lika fantastiska författare som lever upp och får kött, blod och hjärta att pumpa vid läsningen.

Det finns självbiografiska avsnitt i boken vars anda är upplyftande då jag som läsare kan förnimma liknande möten utan jämförelse – men det relevanta är att jag sällan har läst så starka persoliga betraktelser att man är där, sitter och medverkar som skugga när Crister Enanader ger en lysande porträtt av sin dotter – det är riktig kärlek till ett barn som blivit vuxen.

Egentligen finns det så många episoder, berättelser i Crister Enanders bok där det personliga ävenledes blir politisk. Naturligtvis inte på ett partipolitiskt ideologiskt slutande mörkerplan utan på än för mig djupare filosofiskt diskurs inom min själ.
Nåväl detta är en bok jag inte vill vara utan i mitt liv för jag vet ingen författare som kan beröra mig på det personliga djupa undanliggande emotionella sfären såsom Crister Enander gör i sin livsuppjagande mästerlika bok. Tack för att det finns sådana lysande stjärnor i samtidens revor.

Micheles Kindh Om Torsten Ekboms Författarskap

3294001_2048_1152
Torsten Ekbom – Krokodilen som bjöd på te
Albert Bonniers Förlag 2013

Torsten Ekbom var den mest lärda gigant som påverkade hela min intellektuella förståelse för modernismens olika genrer och kulturella riktningar som han beskrev så bra i sina essäböcker. Böcker jag läste med stor aptit eftersom de inte  liknade något annat i det svenska kulturlivet. Få kunde som Torsten Ekbom skriva om musik och konst men framförallt berätta om den moderna konstfältens experimentella historia. Dessutom var han en del av svenska 60-talsavangardet där Öyvind Falhström och Åke Hodell ledde scenen i konstnärsgänget Svisch. Först ut var en antologi med poesi. Sedan kom en samling med skilda konstnärskaraktärer ut där bland annat Leif Nylén, Åke Hodell, Torsten Ekbom, Öyvind Fahlström, Carl Fredrik Reuterswärd, Elis Eriksson, Bengt Emil Johnson, Mats G. Bengtsson och Jarl Hammarberg fanns med.  De utgjorde alla grunden för de jamsession som hölls på Moderna Museét på 60-talet. Torsten Ekbom var också känd för sin medverkan i studio Fylkinges moderna elektroniska musik och var själv en utsökt musiker. Hans romaner från 60-talet som var influerad av den franska nya vågen-romanen var en mix av populärkultur, högkultur och den nya tekniska utvecklingen kring datateknik. Under denna period las grunden för mycket av 60-talets svenska nydadaistiska uppträdanden.

927072515
Torsten Ekbom avled i maj i år och ”Krokodilen Som Bjöd På Te” blev hans sista bok. Den består av en genomarbetning av kulturartiklar som han bearbetade och gav ut för att läsarna skulle få en hum av vad han sysslade med under sin tid på DN. Enmansuniversitetet Torsten Ekbom var min allra största hjälte vid sidan av Lennart Persson, Stan Lee och Kjell Alinge. Jag gjorde under åttiotalet en total genomgång av Torsten Ekboms artiklar och hans gärning som kritiker på Stockholms stadsbibliotek. Då hade Stockholms biblioteket en rad med mappar över Dagens Nyheters kultursidor från 70-talet och framåt. Jag lusläste dessa artiklar och började sedan köpa upp mig på hans litterära romaner från 60-talet. Hans essäsamlingar ””Molnbyggen”, ”Tatlins torn”, ”Bildstorm”, Experimentfälten” och ”Krokodilen som bjöd på te” är alla växlingslekar där han skriver om konsten, litteraturen, arkitekturen, musiken och filmen. Han skriver på ett sätt som man inte kan säga vara annat än underhållande och fullständigt magiskt. Torsten Ekbom fick mig att känna mig smartare och kunnigare. Frans G Bengtsson var nog den som mest påminde om Torsten Ekboms intelligenta sätt att skriva. Torsten Ekboms biografier om Samuel Beckett Kafka, Schönberg, Stravinskij, Cage, Curt Asker och Lennart Aschenbrenner plus översättningar av olika modernistiska klassiker var genialiska. Det närmaste Torsten Ekboms litterära nyskapande hittar man inom modern pop och rockmusik där Lennart Persson kunde skriva lika stort och intelligent fast då i en annan konstform.

static.squarespace.com
Torsten Ekbom skriver i sin sista bok om ryska revolutionen, dess litteratur och förlopp och lyckas i förbifarten fånga upp Mozarts, Victor Klemperers skapande samt beskriva Borges litterära universum. Också mytforskning av James G. Frazer, Claude Lévi Strauss eller Joseph Campbell och ett besök på Richard Burton reseäventyr i 1800-talets Asien beskrivs på ett hörn. Jag läser om rymdforskning och hör de ryska skalderna tala till mig. När Torsten Ekbom så till sist dog i maj var det en av de största som gick ur tiden enligt mig. En ledsam och tråkig dag, men hans litteratur lever och det inger ändå hopp.