En hyllning till Hasse Alfredsson

Jag minns prisutdelningen av Albert Engströms pris som Hans Alfredsson fick sig tilldelat för sin livs gärning i Albert Engströms anda. Jag är stolt och ytterst glad över att fått närvara när det skedde vid detta högtidliga tillfälle. Priset delas ut årligen vid Grisslehamn. priset går till en artist som enligt juryn anses bidragit med att sprida den formen av artisteri och humor som Albert Engström utövade en gång i tiden.
När ceremonin var över så råkade jag gå förbi Hasse Alfredsson när han satt ned på en parkbänk och vilade sig efter all uppståndelse kan jag tänka mig. Jag gick förbi och stannade upp och undrade om man skulle våga sig på konststycket att närma mig försiktigt mästaren själv. Jag ville bedyra hans betydelse för mig och vilken glädje alla briljanta geniala alster i olika former svenska folket fått uppleva från den store magikern.
Jag tassade fram med en stammande och hummande rörelse och lite så där platt frambringade min hyllning till en sann mästare.

Nu är även Hans Alfredsson tyvärr borta. Den dynamiska duon Hasse & Tage äro nu förenade i himlens skämtkör.

Det började redan i historiens gryning på Mosebacke Monarki vid radion för att senare övergå till nya mediet – Televisionen. En mild satirisk drift med den tidens politiska samtid. Det var där spåren tror jag skulle leda till Svenska Ords senare bedrifter. Tage Danielssons milda väsen och Hans Alfredssons skånska antiauktoritära drag skapade den främsta duo vid haft inom svensk kultur och nöjesvärld.

Tage Danielsson gick bort för 33 år sedan och nu förenas han med brodern/kompisen Hans Alfredsson.

Det finns mitt i Hasses väsen ävenledes mörka små drag i hans personlighet vilket han uppvisade i sina två filmer ”Enfaldiga mördaren” och existentiella thrillern ”Falsk som vatten”. Just dessa två filmer lyckades han med sin antiauktoritära drag uppvisa fascismens omänskliga drag som i ”Enfaldiga mördaren” och människans komplexa psykologiska inre i passionsdramat ”Falsk som Vatten”. Hans Alfredssons skälmska sida kommer lätt fram i filmatiseringen av ”P&B” eller Pettersson och Bendel som den heter i romanform och i barnfilmen ”Jim och piraterna Blom”. Där finns den ljusa lysande djupt humanistiska Hasse Alfredsson framträdande.

Det stora med Tage Danielsson och Hans Alfredsson var att det förnyade revykonceptet i Sverige genom att transformera de till milda samhällssatiriska uppsättningar. de mixade aktuella frågeställningar med gags, musik som var hämtade ur schlagern, jazzen och visan. Det blev en form av manifestation där Karl Gerard möter Bertolt Brecht & Kurt Weills politiska cabaré fastän i ett mycket mera humoristiskt folkligt sammanhang.

Hasse Alfredsson är en person jag förknippar med den gamla hederliga bilden av en sann bildad humanist som alltid slog uppåt mot den verkställande makten. En mjuk människa med en ädel själ som stod på vår sida gentemot makten oavsett varifrån maktens svansar viftade.
Man för ej glömma att han var en stor humoristisk stilist samt allvarsam författare i sina olika böcker som kunde blanda friskt mellan genrer såsom kåserier, deckare och mera psykologiska komplexa berättelser om ondskans handlingar som människan kan begå. Vad utgör en ond handling och vad kan det bli för konsekvenser?.

Till slut får jag tillägga: Hans Alfredsson är den sista stora estradör som skapat så mycket av den humor som det mesta av dagens bygger på fastän oftast med smärre besvikelser för mitt vidkommande med få undantag.
Faderväl får jag härmed säga till Svedala konungarikets charmknutte numero ett: Hans Alfredsson.