Sigrid Hjertén – En mästerlig kolorist på Waldemarsudde

Sigrid Hjertén,Isaac Grünewald och Leander Engström är nästan de enda starka representanter för den starka färgexplosiva expressionismen som med form, färg och linjer skapade en kubistisk geometrisk realism i sina verk eller så som jag upplever det när jag beskådar verken.
Men Sigrid Hjertén skiljer sig från sin make genom att hennes verk hade mindre realism och kanske en större dynamisk fantasifull insiktsfull känsla för form och bra linjer i sina konstverk.
Jag tycker att sina tidiga verk finns det något som inte fullt ut blivit komponerat på det sätt hon gjorde när hennes verk blommade ut efter första världskriget och under 20-talet där Sigrid Hjertén verkligen fulländade sin konst här. Jag älskar de motiv som innehåller självporträtt eller porträtt på maken Isaac Grünewald. Ja det finns motiv där även Nils von Dardel och Einar Jolin uppträder som bifigurer i scener som framträder.
Det finns en form av blekhet, uppsyner som ser ut att vara väldigt blasé och sett, hört och upplevt allt som tänkas kan i verkliga livet men ändå finns spänningen och skönheten i dessa verk.
Hennes sena verk när hon blivit sjuk med en diagnos, schizofreni då blir det visserligen mera färger men samtidigt reduceras realismen och istället framträder sinnestillstånd och en mera impressionistisk suddigare bildvärld fastän med praktfärger. Jag har svårt att greppa de här verken eftersom de talar inte till mig så att jag kan få en känsla för dessa bilder.
Min älskling anser att det har med Sigrid Hjerténs sjukdomstillstånd att göra så att bilderna kanske får en andlig dimension i färgskalor och motiven liksom får en annan emotionell vagare känsla trots färgernas starka sken.

Utställningen är bred exposé över en enskild konstnär som gör att man kan se den som en fortsättning på den utställning som Liljevalchs Konsthall hade med Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald, Leander Engström 2008 där deras inre relationer både som konstnärer och människor kunde samspela. Nu är det fokus på Sigrid Hjerténs enbart och här får jag perspektiv som gör att jag lärt mig något nytt.