Micheles Kindh om Belle & Sebastian

Belle & Sebastian – Girls In Peacetime Want To Dance
@@@
Belle-and-Sebastian

Jag trodde länge att Belle & Sebastian verkligen skulle förnya musiken och ta den till förnyade dimensionella höjder då brittrocken mer eller mindre tonades ned i slutet av 90-talet men så blev det tyvärr aldrig utan istället blev det lite väl stumt när debutskivan ”Tigermilk” kom ut. Ingenting förändrades i musiken utom att det kom en våg med söta melodier som hade punk och girlsgroups som givna riktmärken i slutet av 90-talet. Det andra albumet ”If You’re Feeling Sinister” kom ut 1996 några månader efter första. Lagom skön pop men ingenting märkvärdigt slog ut i full blom. Plattan ”The Boy with the Arab Strap” var dock steget bättre men musiken flöt aldrig riktigt åt mitt håll så att säga. När jag lyssnar på Belle & Sebastian under 2000-talet så får jag inga vibbar och visst fanns det en del fina låtar från och till på deras album som jag kunde tycka om men i det hela är upplägget med Belle & Sebastian.
Den nya skivan är visserligen helt okej men här består skivan av många disparata uttryck som går åt för många håll. Det är lite discokänsla, lite drömsk soulpop och hel del klassisk brittisk pop. Fastän det blir aldrig musik som lyfter sig ovanför höjden utan det blir snarare lagom ordinär pop – visst trevlig och lite lagom popig. Finstämd harmonisk pop för en värld som längtar efter drömska romantiska låtar.

Belle-and-Sebastian-006